MallanP

Jag sitter just och funderar på det där med att
man ska lista saker om sig som får andra att känna positiva känslor. 
Det var oerhört svårt.
Jag måste nog ändra mig och säga att det var ett
jävla dåligt tips.
Jag insåg just att jag inte ens kan lista saker som jag är...
i alla fall inte utan att vara sarkastisk.

Sanning nummer 1: Jag är kass på att komma på bra saker om mig själv.
Speciellt att tro på dom få som ändå ploppar upp.

Min fantasi är det i regel inget fel på,
men när det kommer detta så blir det stopp.
Det kan komma en och annan klycha som "Jag är snäll",
men det vet i fan om det är sant.
Jag är egoistisk!
Om det räknas in som positivt är jag tveksam till.

Kim: Här kom sanning nummer ett.
När jag har tänkt klart ska jag sammanställa.

Malmöiten jag skulle förära med mitt besök
är inte anträffbar.
Det är iallafall vad telefonrösten säger efter
miljarders signaler.
Inte bra.
Jag har ingen tågbiljett ännu,
men hoppas kunna köpa på tradera i morgon.
Om det fortfarande är aktuellt förstås.

Var hos söta Sari idag och fick låna kläder.
Bruna leggings, brunt linne och en plyschluvtröja
(som nästan ser ut som glansig kort päls om man har min fantasi).
Ska göra mig en liten kjol imorgon och en svans.
Hornen kommer att bli svåra men jag måste ju pröva.

När jag zappade mellan kanalerna under en rastlös
dagsfas, så hamnade jag i norrland...
Där kom en försvunnen ren tillbaka.
Den var inte ett dugg brun.
Den var väldigt vit och grå.
Jag struntar faktiskt i det och kommer att
låtsas som att alla renar ser ut som i Disneyfilmer.

Frågan är bara just nu om jag kommer att åka?

Nu har vi diskuterat maskerad, jag och Claes.
Vi har inte kommit fram till mycket förutom att...
..det här är Claes.



Vem skulle då jultomten ta med sig på fest?
Jag behöver mer idéer och tips.

Nu ska jag mysa mig med lite kaffe och lite bra musik.
Senare ska vi gå till Agassis och äta middag,
Sara, Robert, Peter, lilla mamma, Simon och jag.

Nu har jag gjort mig mer impopulär på labbet.
Jag kommer in som om jag ägde stället
trots att jag bara är där en gång i veckan
och börjar genast sucka och muttra över att någon brett
ut sig på min plats.
Ja, ja jag får väl flytta undan grejorna så jag kan få plats
med mina, det är väl inte hela världen.
Men, vad fan..??
Pincetten borta, "pillenålen" borta.
Hmmmm, så här får det inte gå till.
Självklart genomgår jag den här starten på full volym.
Jag hade försovit mig och var inte på mitt smidigaste humör.
De andra två inne på labbet försöker se ut som om jag är trevlig.
Jag tilltalar dom med en fråga om det är så att
möjligtvis, kanske har dom sett någon som varit här inne och "lånat" grejor?
Snott är vad jag menar!! Någon har stulit min pincett!!

Jag blir förvirrad över allt det här oplanerade
och irrar omkring i korridorerna en stund.
Jag går tillslut ner i källaren för att sätta igång med jobbet.
Nää, dra åt helvete!!
Nu är det nån jävel som har snott mitt såll också.
Jag går genast upp igen och frågar snäsigt:
"Det är möjligtvis ingen som har sett ett sprillans nytt 500-my såll?"
Jag inser ju att det lät som en direkt anklagelse mot dem och
omformulerar mig så att jag återigen anklagar någon för att ha varit inne och "lånat".
Mitt försök att låta trevlig misslyckas och jag hör själv att det låter stelt.
Ingen har sett något...
Konstigt...nja.

Jag bestämmer mig till sist för att gå ner och låna ett såll i intagshallen.
Där ligger stationens såll som används av alla.
Provet ligger äntligen på spol.
Dags för kaffe!

Kaffe gör livet lite bättre!
Efter kaffet var jag mycket lugnare och inte så jävla gnällig.
Jag känner tyvärr att jag har gjort ett otroligt dåligt intryck på
tjejerna jag delar labbet med.
Liknande incidenter har utspelats sig tidigare då
jag muttrar över att MIN plats är belamrad med saker.
För naturligtvis så ska ju alla hålla reda på att JAG dyker upp på tisdagar
och alltså ha plockat bort efter sig. Fast just det har jag aldrig sagt högt.
Killen som också huserar där inne verkar däremot inte vara lika påverkad.

Eftersom min strävan står efter att vara omtyckt och älskad av alla, 
så är detta lite av ett misslyckande.
Jag måste nog se över min taktik.
Det verkar inte hålla att säga allting högt, sucka och gnälla.

Peter, Martin och Mattias kom hit.
Det var tre mycket städade gossar.
Vi lyssnade lite på gammal soundgarden och
jane's addiction...
..å så gick vi på hårdrockskväll på Agassis.

Nu sitter jag och msn:ar med Claes.
Borde gå och lägga mig.
Vi har ett bra samtal.
Jag borde vara i malmö och få det här live.

go'natt

Fy fan vad duktig jag har varit idag.
Jag städade det första jag gjorde i morse efter frukosten.
Det är en plåga varje gång,
men det är vansinnigt skönt när det är gjort.

Jag utförde dagens arbetsuppgifter direkt utan fördröjningar.
Det är heller inte illa för att vara jag.

Fika!
Viktigt.

Hade egentligen tänkt att plugga också,
men det har jag inte kommit igång med ännu.
Dessvärre börjar jag känna att den där oväntade 
fåsakergjorda energin jag hade håller på att
rinna ur min kropp.
Vi får väl se om jag lyckas hålla ut en stund till.
Det är tröttsamt att vara duktig!

Ikväll är det dödsmetall på Carlia.
Jag tror att jag ska gå dit,
fast jag vet inte ännu.
Jo, det blir det nog...
Får nog kolla upp vilka andra kamrater som ska gå.

Ganska skönt att bara lalla omkring i ett nystädat hem.

Som vanligt på onsdagar så tillbringade jag kvällen på Butlers.
Quiz! Det gick inte så bra...
..eller egentligen gick det ju bra eftersom vi inte hade så många fel,
men vi slutade på en tredjeplats.
Proppfet vann.

Jag gick och köpte öl efter tävlingen.
På vägen tillbaka till bordet släppte jag ölen med blicken
och spillde såklart.
Jag ställde ifrån mig ölen och gick in på damernas
för att skölja av mig och utbrister när jag kommer in:
"Om jag får för mig att bli servitris någon gång så hejda mig".
Den förvånade kvinnan framför spegeln tittade på mig en sekund
och fortsatte sedan sminka sig.
"Vad har du gjort?" frågade hon.
"Jag kan fan inte bära någonting utan att titta på det. 
Så fort jag tittar på någonting annat än det jag bär på så spiller jag."
Jag torkade av armen och tröjan.
Kvinnan la ifrån sig sminket och högg tag i min hand.
Hon tog den andra också.
Hon klämde mig på handlederna och runt tummarna.
"Hmmm..." sa hon, precis som en fundersam doktor.
"Domnar händerna lätt om du sitter på dom, eller på natten när du sover?"
"JA!!" svarade jag alldeles exalterad.
"Det låter som Carpal tunnel blockad" fortsatte hon.
"carpa va???"
"Carpal tunnel blockad" upprepade hon och tillade att det var inte farligt alls.
"Det kan du få fixat. Ett jätte enkelt ingrepp. Dom går bara in här och rensar" 
Hon visade med en skära-upp-handlederna gest. (hu!!!)
Jag hade precis fått en diagnos på mitt usla serverande. 
Mycket spännande!

Dessvärre hade jag ju inte hört vad det var jag led av 
inte ens när hon upprepade det.
Så när jag insåg att jag inte kunde tala om för folk vad
det är för fel på mig så letade jag upp henne och
bad henne skriva på min servett.
 

Tidigare idag kom jag av någon anledning att tänka på båten.
Det var bra länge sedan jag tittade till den.
Å visst har det väl regnat en del?!
Jag insåg att jag nog var tvungen att åka ut till Hunnebo för att ösa båt.

Jag kom precis vid solnedgången å drabbades genast av ett mindre lyckorus
som följdes av en kraftig nostalgi.
Där jag satt i båten och öste dök tydliga minnen upp av nattliga dopp i mareld.
När jag och min ständiga vapendragare Annah visade det fantastiska nattliga ljuset
i havet för Stockholmarna som aldrig sett något liknande.

Ja just det...där alldeles övanför firade jag min 17:e födelsedag, då Annah och
pojkarna hade varit å smygfiskat kräftor och krabbor som överraskning.

På väg tillbaka i bilen körde jag genom Tossene.
Jag kände nästan doften av P:s gamla Saab och log i mörkret åt magpirret
som både hade med häftig förälskelse och en viss dödsångest att göra.
Han körde som en jävla biltjuv genom kurvorna.

Jag tog det lite lugnt upp för backen innan Hallindenrakan.
Det var ju precis där jag och D hamnade i bilkö,
för att någon hade krockat väldigt illa med en älg.

Alldeles innan rondellen kunde jag inte låta bli att fnissa lite för mig själv
åt minnet av den fina Liliann som bar sten och smutsade ner sig
när P:s avgasrör trillade av i farten. Å det gamla paret som inte vågade
öppna dörren och hjälpa till. Vi kunde ju varit ligister.

På krönet av sista backen ser man Herrestads kyrka som i en dal nedanför.
Jag har alltid tyckt att det är en av de finaste vyer som finns.
Hemma!

Det var en bra tur...

Vi har för bråttom i vår hektiska värld för att vi skulle ha tid att stanna och tänka på livets grundläggande frågor, såsom:

• Varför kommer pizzan fram snabbare till kunden,än ambulansen till patienten?
• Varför finns det parkeringsplats för rörelsehindrade framför skridskobanan?
• Varför beställer folk en dubbel osthamburgare med stor pommes frites och Cola light?
• Varför köper vi hotdogs i tiopack och korvbröd i åttapack?
• Varför målar kvinnorna sina ögon med öppen mun?
• Varför är inte ordet förkortning kortare?
• Varför trycker vi på start när vi vill stänga av datorn?
• Varför finns det inte kattmat som smakar mus?
• Varför står det på hundmatburken 'ny bättre smak', vem har testat detta?
• Alla känner väl till flygplanens svarta låda, som alltid håller sig oskadd. Varför tillverkar man inte flygplanen av samma material?
• Varför trycker du fjärrkontrollens knappar hårdare när batterierna är nästan slut?
• Varför tvättar vi handdukarna, händer är väl rena när de torkas?
• Varför använde Kamikaze-piloterna hjälm?
• Hur har man fått skylten 'gå inte på gräsmattan' ut till mitten av gräsmattan?
• När ett ord är fel i ordboken, hur vet man det?
• Har arbetarna på Lipton kafferast?
• När jag köper en ny bumerang - hur blir jag av med den gamla?
• Varför har byggnader som ska var öppet dygnet runt överhuvudtaget lås?

Mmmm, det kan man ägna dagen åt att fundera på.