Snart måste jag hem...

...för nu har jag tittat så länge i luppen
så jag kan inte se rakt.
Det blir väl inte bättre av att
sitta framför datorn heller.

Hungrig.

Ska smyga runt i korridoren lite och se efter M.
Jag vet inte vad jag ska göra om jag ser honom.
E jag tuff kanske jag pratar med honom en stund.

Jag berättade för Karin igår,
att han alltid ställer sig så nära när han kommer fram och pratar.
Långt innanför den personliga sfären...
Jättetrevligt, men mina normala funktioner får
kortslutning och håller på att lägga ner helt.
Jag får extremt starka impulser att bara lägga armarna om honom,
men hejdar mig i absolut sista sekund.
Karin tyckte att jag som ändå gör så många knäppa grejer hela tiden
kunde gott följa impulserna så att det händer något nån gång.
Jag har funderat på det...
Hon har säkert rätt!

Efter korridorsmyget är det dags att packa ihop och åka hem.

Kommentarer
Postat av: kim

ta honom bara!! herregud, du har väl aldrig varit blyg;-)
smilla är en hund

2007-10-02 @ 23:10:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0