30 april

Jag vaknar med huvudvärk
och en övermäktig motvilja att gå upp.
Jag är så trött.
Det känns som om jag är bakfull.
Men i så fall skulle min kropp ha bildat
egen alkohol medan jag sov.
Telefonen ringer.
Vilken tur för annars hade jag aldrig gått upp.
Jag äter min goda frukost,
men det hjälper inte.
Jag vill bara gå och lägga mig igen.
Nu ska jag pröva med kaffe.
Jag hoppas att det hjälper.

Kommunikation

Det är bra att kommunicera.
Visst V, jag tog faktiskt tag i det med en gång
och pratade om hur jag kände om att vara bortglömd.
Ingen av mina teorier stämde helt riktigt.
Det hela känns mycket bättre nu även om jag vet att det inte
är sista gången jag kommer att bli frustrerad över liknande situationer.
Jag kommer inte att hålla kontakten med alla gamla vänner
för alltid, men jag kommer alltid sakna det goda som har varit.
Vissa kommer ändå stanna livet ut och jag är glad att jag har dem.
Tack för idag, Sara.

hmm...

Ilska och ledsamhet.
Nu vet jag inte om jag vill skrika eller gråta.
Jag har blivit bortglömd och ignorerad av
några gamla kompisar.
Jag insåg häromdagen att när en långväga vän
var hemma på besök så var det ingen som bjöd 
med mig på den utekväll de ordnade.
Jag såg bild på tillställningen i efterhand.
Alldeles nyss insåg jag också att jag inte var tillfrågad
om jag ville vara med på en av kompisarnas present,
när hon fyllde år.
De andra la tydligen ihop till en fin present
men det var ingen som bemödade sig att
fråga mig om jag ville vara med.
Jag vet inte riktigt hur jag ska se på det hela.
Jag kanske överreagerar ?
I och med att jag inget visste så kunde jag ju inte
göra något åt det själv.
De kanske bara glömde ?
Eller inte ?


Ett sjuhelvetes humör

Det var länge sedan jag blev så här arg.
Under många år har jag känt en
sorts slätstrukenhet för allt som händer.
Nu har det plana sinnestillståndet plötsligt
bytts ut mot ett jävlar anamma jag gjömt att jag hade.
Det har hänt flera gånger den senaste månaden.
(Kanske beror det på de nya hormonerna jag trycker i mig?)

Just nu är jag rasande över att ha blivit utelåst
från jobbet när jag var i stort behov av att komma in.
Jag körde hem från Fiskebäckskil i överljudshastighet
för att få med ett paket med posten innan klockan sju.
Å så kom jag inte in så jag kunde hämta det !!!!
Det ligger en stark ilska mitt i bröstet just nu.
Jag vet inte riktigt hur jag ska bli av med den.
Skit också !


Ingen ormbild

Fan vad irriterande !
Jag får inte till mitt MMS-bloggande.
Jag träffande en jättesöt liten
huggormstonåring förut.
Ganska liten men lite för stor
för att vara bebis.
Jag tog ett kort på den och
skickade till bloggens nya MMS-nummer,
men fan vad det inte fungerade.
Vad sur jag blir.
Han var jättefin den lille ormen.

Bokslukaren

Jag orkade bära ut däcken till slut.
Sedan fick jag läsa.
Så jag läste, läste och läste.
När jag pluggade på universitet så slutade
jag läsa skönlitteratur eftersom jag läste
faktaböcker och artiklar (allt på engelska)
oavbrutet så var min läslusta dödad.
Det är så skönt att ha återupplivat den igen.
Nu har jag, som så många andra,
fastnat i Stieg Larssons värld tillsammans
med Lisbeth Salander och Michael Blomkvist.
Jag gillar det.
Att ha en alternativ värld.
Jag flyr dit så fort jag kan.
Vid varje tillfälle som ges.
Idag när jag var hos däckbytarkillarna så fick jag
vänta en stund tills det blev min tur och jag passade
naturligtvis på att plocka upp min bok.
Jag hade egentligen ganska bråttom till jobbet,
men kände mig inte det minsta stressad och tyckte
nog att de kunde ta god tid på sig med de andra bilarna
så jag kunde få läsa lite längre.
Nu börjar jag närma mig upplösningen.
Jag blir alltid lika ledsen när det tar slut.

Bära eller inte ?

En riktig slapp dag.
Jag måste byta däck på bilen.
Eller ja....
Jag skulle ju inte få för mig att göra det själv.
Men jag måste ju lyfta ut sommardäcken till
bilen så att jag kan ta en tur till däckbytarfirman
och betala någon annan för att göra det i morgon.
Jag orkar bara inte ta tag i det.
Jag vill hellre krypa upp i soffhörnet med
Flickan som lekte med elden och ha det mysigt.
Det tar ju inte många minuter att bära ut några däck,
men det tar ändå emot.
Fan vad jag är lat.

Fredag

Barnets far är på tredagars miniturné i
grannlandet Norge, vilket innebär att
Simpan stannar en dag längre hos mig.
Fredagar är mysiga.
Denna innefattar nervslitande
simhoppsträning (jag kan inte förstå varför
jag är så omåttligt nervöst lagd ??)
och senare mys framför en förhoppningsvis
bra och underhållande film.
Det vet man ju aldrig förrän den är slut.
Vad det blir för film vet jag inte ännu.
Är det möjligtvis någon som sitter på bra tips?

Jag känner mig lite tråkig nu.
Det är helt klart dags jag ger mig ut i det fina och
hoppas på att jag träffar på lite roliga människor.

Toppentorsdag

Ytterligare en otroligt härlig dag på sjön.
Från mollösund tog vi en kort tur till Kråkefjorden.
Nu ska vi äta glass och åka runt i bil en stund.


ons 23 april

Igår var jag arg, idag är jag glad.
Jag var helt oprovocerat vrålirriterad
hela eftermiddagen igår.
Humöret gör som det vill.
Jag vet inte vad som händer.

Efter en arbetsam dag är det
skönt med lite avkoppling.
Vi, jag och min lärling har suttit
inomhus och längtat ut i solen
hela dagen.
Nu ska jag äntligen få komma ut.
En trevlig uteservering i stan tillsammans
med Cathrine och kanske Sara passar bra.
Efter det är det ju den sedvanliga quizen.
En finfin dag !!

våren är kommen, tjohopptralala

Nu vaknar Sverige.
I alla fall Uddevalla med omnejd.
Det satt folk på Butlers utesevering i går.
En måndagskväll !!
Jag satt inne och lyssnade på musik.
Lars och Peter alltså Tribe Lars spelade först
och sedan var det Noel som efter ett tag fick
sällskap av Sorry Gilberto.
Noel och Sorry Gilberto är bekanta till Lars
(säkert via my space eller nåt)
från Berlin.
Mycket trevliga människor.
Jag och Peter bygger nu upp våra förhoppningar
om att få komma och spela på deras hemmakrog.
Sorry Gilberto består av två personer, en fräknig tjej
och en skäggig kille, som jag inte minns vad de heter.
De var lite spännande att lyssna på.
Underfundiga texter och roliga arr.
Annorlunda.

Simon kom förbi och svepte i sig en Cola.
En hel del busvisslande fotbollsfans hängde
i baren och tjoade på
Ljungskile, som vann sin andra match
(1-2 mot Trelleborg) för säsongen.
Jag var hemma tidigt.
Jag blir sprittande glad av så enkla nöjen.


mardrömsnatt

I natt hittade jag kärleken.
Han, vacker som en dag,
försökte mörda mig.
Jag insåg också ganska snart
att det inte gick att lita på en enda
kvinna i min närhet eftersom
Han hade smickrat in sig hos alla.
Några vänninor som inte varit i närheten
var fortfarande lojala och det var
hos dem jag sökte hjälp och beskydd.
Det är ganska lustigt ändå....
Mannen är för mig helt okänd.
"Väninnorna" i drömmen som var
övergav mig och stod på Hans sida,
känner jag inte heller från verkligheten.
Mina hjälpande hjältinnor är mina
väninnor  från mitt riktiga liv.

Det ringer, Malin

Fredagen bara försvann.
Spelkvällen blev inte av i går heller.
Jag och Simon gick till min mamma
och tittade på japansk animé.
Den var bra men inget för barn.
Simon säger att den var för ungdomar
och inte alls så läskig.
Han är ungdom säger han.
Han är så söt.

När vi kom hem (sent) tittade jag
på någon halvtrist film på TV.
Ja, en stund i alla fall.
Jag somnade i soffan.

Min telefonsignal på mobilen skriker ut...
"Det ringer, Malin"
Min trevliga vän H hade kul en gång och spelade in det och det
roar så många så jag måste ha den kvar som signal.
Dessutom märkte jag i natt att jag inte riktigt
förstår ljud när jag blir abrupt väckt.
Jag var fullkommligt totalförvirrad när jag så plötsligt vaknade,
så inte förrän jag verkligen lyssnade på telefonen...
 "Det ringer, Malin" så förstod jag.
Ja, jävlar man kanske ska svara då.

"Hej, det är Malin" svarar jag pigg
och glad och rösten ljuger som aldrig förr.
Jag pratar med den här personen som om
jag hade varit vaken hela tiden och inte är ett
dugg förvånad att han ringer halv tre på natten.
Varför?
Jag har alltid gjort så.
När Simon var liten var det en kompis till mig
och Stefan, som ringde i princip varenda helg mitt i natten.
Stefan (simons pappa) vaknade ju inte, men
jag satt upp som en pinnlampa i sängen och
lyste som om det var mitt på dagen.
Tillslut kom jag ju på mig själv med att
sitta där och vara trevlig utan anledning mitt i natten
och avslutade samtalet, men det kunde ofta
hålla på en bra stund.
Knepigt beteende.

simhoppsfredag

Barnet har börjat med simhopp.
Det är jättekul för honom.
Det innebär smärre hjärtproblem för
den hönsiga mamman.
Jag är fullkommligt livrädd hela tiden
men låtsas inte om det.
Jag måste däremot säga att det är
oerhört kul att träffa nya människor.
Jag har pratat mycket med en Orusttjej
men vi har inte presenterat oss så
för mig heter hon Isaks mamma.
Vansinnigt trevlig människa.
Så nu sitter jag och är glad för att
jag håller på att utöka min bekantskapskrets
med ytterligare en bra person.
Det gillar jag.


Ny dag...

..Nya äventyr.
Jag undrar vad som kommer att
hända och ske idag?

Jag är en slapp fattiglapp,
men tänker använda min utomordentliga
fantasi för att förgylla min och
kanske någon annans dag.
Jag håller på att utarbeta en plan.

Ikväll ska vi försöka få ihop den
där spelkvällen som gick
i stöpet förra veckan.
Jag är vid gott mod.

Någon ringde just och jag hann inte svara.
Mycket irriterande eftersom jag varken
har telefonsvarare eller nummerpresentatör.
Skit !
Hoppas att någon ringer upp igen.

Fy

Jag vill ta en lång promenad
med P i det underbara vädret.
Jag kan inte.
Fy fan, vad trist.
JAG VILL !!!
Jag måste jobba en stund till
och han kan inte vänta.

havsutsikt

Solen är på väg ner och
lyser på Östersidan.
Husen reflekterar vitt.
Himlen speglar sig i havet
och allting ser så somrigt ut
härifrån mitt fönster.

Nu ska jag åka hem
för jag har jobbat klart,
men jag har sannerligen inte bråttom.
Jag kan förlora mig i vyn över havet
i timtal och ingenting kan störa mig.
Men... nu är det väl dags.

God dag

Min labkompis M och jag
sammanstrålade nyss på labbet.
Jag frågade hur det var och hon
svarade att det var "...dumt att klaga,
har jag hört. Det finns dem som har det värre."
Jo, förvisso menade jag, men 
jag tycker faktiskt att man får klaga om
det är så det känns.
Man får säga som man vill.
M hade en lång lista på
saker som hon ville klaga på
och när hon var klar frågade hon mig
om hur jag har det.
Jag tänkte efter lite snabbt och
insåg genast att jag inte har
något att klaga på.
Härligt.
En fantastisk insikt så här på tisdag förmiddag. 

Ramones-cover

Lyssna på den här!!
Den här kören är nåt av det
roligaste jag sett och hört.
Sån här vill jag bli som gammal.

 

Kören heter Young@heart.
Fantastiskt !!

Mer..

Det är på tok för lite hångel i mitt liv.
Man mår så bra av hångel.
Det frigörs säkert en massa
lyckliga ämnen i kroppen
som gör människan sprittig.
Alltså....
Det är ju svårt att misslyckas också.
Sex utan kärlek kan man ju ha.
För en kväll, sådär.
Risken att det inte blir så lyckat är
dock överhängande,
i alla fall enligt min erfarenhet.
Men, jag har sällan varit med
om ett misslyckat hångel.
Även om kärleken varit frånvarande.
Jag har heller inte träffat någon hittills
som inte gillar hångel, så det
måste ju vara bra.
Varför är det då så lite hångel i världen?
Jag undrar.
Jag önskar.
Mer hångel till folket!!
Och till mig.

söndagsreflektion över helgen

Fredagsutflykten till Göteborg och
gudfar Joakim blev fantastisk.
Lille Elis var bedårande och stal mitt hjärta.
Det var också helt underbart att träffa Tina igen.
Jag har inte träffat Joakims flickvän sen
Simon var liten.
Det bästa var att det var så lätt att
plocka upp relationen på det stället där vi lämnat den.
Och den var lika bra.
Jag hade faktiskt glömt hur mycket jag tycker om henne
och hur bra vi kommer överens.

Det blev inget hos pappan i lördags.
Det figurerade en mängd åkommor
i det Perssonska/Slettebergska hemmet.
Ögoninflammation, öroninflammation och
även en släng av bihåleinflammation.
I en och samma, stackars människa.
Det blev körslaget hos grannen och
sedan extrem rastlöshet i det
egna soffhörnet.





Välkommen härliga helg

Haha !!
Så var det fredag igen.
Veckan har verkligen varit tuff.
Algrackarna lever rövare och
mitt arbete fördubblas på ett kick.
I helgen ska jag bara ägna mig åt
själsstärkande aktiviteter.
Jag inleder helgen med en tur
till Göteborg för att hälsa på Simons
gudfar Joakim och hans familj, som
nyligen utökades med ett gossebarn.
Jag är bedrövligt dålig på att besöka dem.
Det brukar vara Joakim som står för besöken,
så nu är jag nöjd med mig själv för att jag
har tagit tag i det.
I morgon är det musikkväll hos fadern.
Musik är bra för själen.
Den här söta låten kommer garanterat att vara
med på lördagsrepertoaren.

segt

Jag är trött och vill sova.
Jag har inte någon lust att jobba idag.
Men eftersom man inte har något att välja på
så är det väl bara att ta tag i det.

Vi kom tvåa på quizzen igår.
Det var ganska bra.
Det är roligare att vinna,
men vi skötte oss fint ändå.

Onsdagskaos

Dagen inleds med kaos.
Algerna i havet revolterar.
Alla inblandade lider av mer eller
mindre skräckslagen panik.
Mitt jobb är att reda ut, säkra och lugna.
Lättare sagt än gjort.
Det är så enkelt att glömma något.
Nu gäller det att vara alert.
Ojojoj.

Spättarullader med vitvinssås och färska räkor

Middagen gick strålande.
Jag hade allting lagom förberett
vid halv sju då de skulle komma.
Nu har jag själv aldrig varit i tid
så jag räknar ju aldrig med att 
någon annan  ska vara det heller.
Eftersom torr överkokt fisk är extremt
äckligt så vill jag inte göra klart
det sista innan de kom.
Strax före sju dök de upp
tillsammans med Annas kusin, Ola.
Trevlig kille .
Såg rätt bra ut.
Tror jag i alla fall. Under ansiktsbehåringen
kanske han ser ut som fan.
Nej, det gör han knappast.
Han passade i skägg i
alla fall och han hade snälla ögon.
När jag nu fick fart i köket
för få klart den eminenta middagen á la 1991,
kokade jag upp såsen och smakade
av den samtidigt som jag kokade fisken.
Tyvärr var jag lite disträ eftersom
jag funderade på Magnus avsikt
med att ta med Ola.
Var det matchmaking på hög nivå
eller var det helt oskyldigt bara
för att Ola inte skulle behöva sitta
ensam i Uddevalla en lördagkväll.
(Ola bor i Göteborg och är i Uddevalla
under helgen för att lägga tak för Annas pappa)
Hur som helst upptäcker jag plötsligt
till min fasa att jag inte har haft koll på
såsen som stormkokar i kastrullen och
är precis på väg över kanten när jag lyfter av den.
Jag tvingar mig att återvända till verkligheten
och hoppas att inte såsen har bränt och
att fisken är genomkokt.
Jag lade upp allting och
kunde andas ut.
Det gick bra.
Det blev fint.
Vi fick sällskap av grannarna lite senare
och när natten kom och alla gästerna
gick hem somnade jag nöjd och glad.
Det blev en lyckad kväll.

härliga lördag

Veckan har varit galen.
Det är så skönt med en
lugn helg.
Idag ska jag laga en
fiskmiddag till mina vänner
Anna och Magnus.
Äntligen !
Jag uppfyller ett löfte som jag gav
för snart två år sedan,
men senast vi skulle ha den här
middagen så fick jag magsjuka.
Det har alltid varit något som kommit emellan.
Mantrat för dagen blir:
 Ingen bränd sås
eller överkokt fisk.

Det kommer att repeteras
tills jag har allt klart.

Lag Jönsson

Vi vann onsdagens quiz.
Något förvånande eftersom vi var
enhälligt överens om att det var
en svår omgång och att vi hade många fel.
Men vi gick därifrån 400 kr rikare.

Här är Stefan, jag och Kalle
image140

Resten av laget kommer här...image141
Peter och Jönsson


På båttur i Lysekil.

0_1.jpg
På båttur i Lysekil.

På vägen ut var det en bil som körde upp
och lade sig tätt bakom.
Det satt en kille med solglasögon (pilot)
och pratade i telefonen. Han såg bekant ut.
Jag insåg strax att det var en gammal bekant
och vid en tonårsperiod även pojkvän till mig.
Det var en kort, kort tid och ärendet borde
vara preskriberat vid det här laget.
Han har många gånger bedyrat sin kärlek till mig
men jag lägger inte så mycket vikt vid det
eftersom han tidigare i livet lidit av svår mytomani.

Jo, jag bytte fil så snart jag kunde så han kunde köra om
samtidigt som jag blängde in i hans bil med
förhoppningen att han skulle se mig.
Nej då, han pratade på i sin telefon.
Som en biltjuv genade han igenom rondellerna
och skulle tydligen också ut mot Lysekil.
Den något lugnare trafiken framför fick honom
att sakta ner farten en aning så att jag kom i kapp honom.
Här börjar racet !
Jag lade mig tätt i baken på honom och när det blev
tvåfiligt så att han kunde köra om gammelfar i bilen
framför, så hängde jag på nära, nära.
Jag släppte ändå ganska snart för jag ville egentligen
bara provocera honom att titta på mig.
Jag stannade för kaffe.

När jag en liten stund senare kom fram till färjeläget
och efter att först kollat till frillan
såg jag honom alldeles utanför kiosken.
Han verkade inte se mig.
Jag kunde inte gå ur eftersom vi just skulle rulla på,
men jag tänkte att jag kunde gå bort till honom på färjan.
Jag låg i vänsterfil och han i höger.
Det var bara det att alla mittenfilerna fylldes
med enorma långtradare. 
Det var fullkomligt omöjligt att komma förbi.
Jag lade ner hela idéen.
Jag såg honom sedan susa iväg mot Lysekil och slog fast att
det var helt enkelt inte meningen att vi skulle träffas idag.
Det var i alla fall lite kul att se honom.

Han har avverkat en hel del kompisar och
många människor gillar honom inte,
mycket på grund av det notoriska ljugandet.
Jag har också varit arg många gånger och
svurit på att aldrig prata med den dumma jäveln
någonsin igen, men det har aldrig hållit i sig så länge.
Sedan han fick barn ses vi aldrig.
Det är ganska många år sedan nu.

En mycket speciell man.

RSS 2.0