MallanP

Jag var så glad i morse.
Jag kravlade i min överlevnadsdräkt och skumpade ut på ett blåsigt hav.
Det var grått och regnigt men ändå så njutigt.
Jag var så arg förut.
Riktningen var vänsterut mot 25 stycken
11-åringar som inte kunde hålla tyst.
Vilken tur att jag inte är mellanstadielärare.
Jag var ledsen vid lunch.
Det var så nära till tårarna och botten försvann ur själen.
Jag undrar jag...
Är det hormonerna tro?