MallanP

Mmm, blå himmel och solens strålar.
En kopp kaffe kommer att sitta fint nu.

Mitt barn hittar hem idag.
Jag längtar till i kväll när vi sitter i skenet av levande ljus och myser med en film och kanske varma mackor.
Det är så mörkt hemma nu på kvällarna för lägenheten inte gillar glödlampor.
Min lägenhet dödar glödlampor.
På sommaren går det väl bra eftersom det är så ljust ute, men nu...
man är totalt blind när man kommer in till mig efter klockan fem på eftermiddagen.
Fiskarna har timer på sitt ljus så man har lite ledsyn därifrån.
Nåväl, det löser sig.

Snart tar jag en tur till Grebbestad.
Det passar bra idag.

Det är kallt ute.
Och inne.
Jag har dragit på mig raggsockarna och en extra
kofta men det lutar åt att filten snart också åker på.

Humöret är inte på topp idag.
Så länge allt går som jag vill är det ok,
men så snart något går mig emot eller jag
hör eller läser något jag inte håller med om så blir jag löjligt sur och snäsig.
Ja, jag pratar för mig själv, så det är ju bara jag som hör att jag snäser och skäller.
Alltså blir det ju inget större problem en dag som den här som jag spenderar alldeles allena.
Jag blir sån här ibland.
Tyvärr inte med någon slående regelbundenhet så chansen
att jag ska kunna förutsäga bergen och dalarna är i stort sett obefintliga.
Efter dagens första utbrott känns det i kroppen hela dagen.
Som en liten, grön och hårig alien i mellangärdet.
En ettrig jävel som reagerar på allt.
Ja ja, förhoppningsvis är det stabilare i morgon.

I natt kunde jag flyga.
Det kunde några av mina vänner också.
Kim, Sara, och Annah var med mig. 
Vi hade dålig precision och för att överhuvudtaget kunna
hålla ihop höll vi tag i en gemensam sak.
Vi flög över världen och berättade händelser ur livet för varandra.
Kim berättade hur det hade gått till när hon hade brutit benet då hon
hade deltagit i en gymnastiklektion i något Afrikanskt land.
Sara och Annah delade sorgliga kärlekshistorier.
Jag tappade taget och flög fel, störtade över livsfarliga bergsmassiv
och blev tillslut räddad av mina kamrater.
Det var hisnande.
Gråtigt och kärleksfullt.

Jag har lite svårt att anpassa mig till hösten.
Ena stunden vill jag bara gråta och tycker att ingenting är roligt,
andra gånger myser jag till det och tänder ljus och njuter av regnets smatter mot rutan.
Humöret är också mer oberäkneligt än vanligt.
Jag känner att jag retar mig på det själv.
Nagelbanden slits och trots att det gör ont är jag där och river.
Jag är jättetrött, så där själsligt och orkar inte resa mig ur soffan,
men samtidigt så är jag så rastlös så att jag går mig själv på nerverna.
Just nu är det ganska bra,
men vi får väl se hur dagen artar sig.

Dagarna går och vad gör jag?
Arbetar.
Jag låter kvällarna passera medan jag sitter framför datorn eller TV:n.
I väntan på något gör jag ingenting.
Vad väntar jag på?
Helgen? Livet?
På helgerna är jag i alla fall lite social, men inte gör jag så mycket då heller egentligen.
Problemet är att jag inte vet vad jag vill göra med mitt liv.
Så mycket tid som går till spillo som borde gå att fylla med något meningsfullt.
Frustrerande.

Idag blev det matiné.
Coraline och spegelns hemlighet.
En mycket bra stop motion film som för tankarna till Tim Burton.
Nu är han visserligen inte inblandad i den här filmen men skaparen av
Coraline är den samma som regiserade Nightmare before Christmas, Henry Selic.
Nightmare är så förknippad med Tim Burton för att han låg
bakom den storyn men han regisserade den alltså inte.
Hur som helst, en mycket bra film.
Rekomenderas.




Nu är jag hungrig och frusen.
Min lägenhet håller ungefär samma temperatur ute som inne.
På vintern bor jag i raggsockar och filt.
Jag sliter ganska många raggsockar på ett år.
Ååh om jag ändå kunde elda i min kakelugn.

Jag är så rastlös!
Idag har jag gått hemma i mjukisbraller hela dagen.
Det var ganska skönt och behagligt i morse.
Melodikryss till frukosten och sen Mammas Nya Kille.
Jag hjälpte syster lite med sin uppsats och tog hand om tvätten.
Nu är jag helt hysteriskt uttråkad.
Jag kan tyvärr inte komma på något vettigt att ta mig för.
Vi ska se en film sen och det är ju alltid trevligt.
Jag gillar film.
Men alltså....
Fan!

Jag har varit i Uppsala onsdag till torsdag.
Det var ganska mysigt.
Jag gjorde inget särskilt men jag träffade
mina arbetskamrater och bodde på fint hotell.
Jag gick på stan en sväng.
Köpte knästrumpor. 
Invirad i en mjuk filt satt jag senare på mitt rum med ett glas vin
och tittade på en underbar gammal kung fu film med Jet Li,
Fong Sai Yuk II.
Såå bra!!

Nu bär det av till Hunnebo i solsken och kyla.
Båten måste upp ur vattnet,
annars fryser den väl fast snart.
Det ska bli skönt med en tur till havet
även om det är kallt.
Det är så fint där ute så här års.
Äh, det är alltid fint där, men
det är så lugnt och stillsamt nu.

En fantastidk afton.
Ikväll har jag umgåtts med mina underbara flickor.
Jag hade nästan glömt hur jävla kul vi har ihop.
Jag älskar mina tjejer.
Alla olika.
Alla har en särskild plats i mitt hjärta.
Jag vill bara säga till er...
Jag älskar er och det vet ni!
Puss och tack för idag-

Idag ska jag bara slappa.
Hela dagen.
Ända tills det är dags att gå till
Cathrine och umgås med alla flickorna.

Hallå ! Jag är 36 år och hänger fortfarande i replokaler. Jag kanske aldrig blir vuxen;)

På väg till jobbet en vacker höstdag.

Vilken dag!
Jag är helt slut.
Jag har jobbat som en tok och ändå
har jag så mycket kvar att göra.
I morgon är det föräldraprao på barnets skola
och jag ska vara med fram till lunch.
Jag får nog jobba i helgen är jag rädd.
Problemet är ju bara att jag hela tiden är så trött.
Jag börjar nästan undra om det är något fel på mig.

Nu ska jag ta en lunchpause för att åka och besöka fina Paulina och hennes bebis.
Nu var det ett tag sen hon fick sin lilla Elvira, men alla gånger vi har försökt att
träffas så har det kommit något emellan, så nu blir första gången jag får se den lilla.
Det ska bli jättemysigt.

Det här grå och kalla vädret får mig att längta tillbaka till den sydspanska värmen.
Jag vet att jag skulle tas emot med öppna armar så jag funderar på att ta
ledigt och åka igen i februari, när det är karneval. Bara jag får ett billigt flyg
så kan jag klara det på väldigt lite pengar...jag får nämligen bo gratis, hihi.

Å visst blev det en härlig sista kväll.
Vi var i Cadiz och strosade omkring på smågatorna.
Vi åt middag vid tiotiden på kvällen på en restaurang vid katedralen.
Tillbaks till Puerto santa Maria vid halv ett och då var ingen trött.
Vi avslutade kursen med att mysa tillsammans tills klockan var fyra-halvfem
för att sedan försöka sova ett par timmar innan det var dags att gå upp vid sju.
I verkligheten sov jag nog max en timma och var löjligt trött igår.
Spenderade nästan hela gårdagen på olika flygplatser
med oro i magen och en önskan om att få stanna kvar.
Sov två timmar på planet mellan Madrid och Stockholm och åkte direkt till Uppsala från Arlanda.
Checkade in på Svava och travade till någon Nation här borta för att fira Olivias disputation.
Missade tyvärr spexet men det var roligt att träffa gamla vänner.
Nu ska jag gå på stan en sväng och så åker jag mot Uddevalla vid sex.

Havet, värmen, Puerto santa Maria och jag ska tillbringa en sista kväll ihop.