MallanP

Huset är fullt av 13-åringar.
Det är någon 7:a på studiebesök.
Det är otroligt mycket lugnare än när
5:orna springer omkring här och skriker.
11-åringar verkar ha ett oändligt stort skrikbehov,
speciellt när de får komma bort ifrån de fyra
klassrumsväggarnas hämmande bestämmelser.

Jag är på ett ganska lågmält sätt nöjd med livet och
mår väldigt bra. Jag tittar lite på våren utanför
och kan andas långsamt och djupt.
Det är skönt, men på något sätt känns det som
lugnet före stormen...Jag har ingen teori om vad
det är för en storm som kommer att rulla in.
Det bara känns som ett bedrägligt lugn.
Äh, det är väl säkert bara en känsla jag skapar
i ovanan av att ha det problemfritt och fint.