MallanP

Livet är fullt av roligheter.
Ibland känns det inte alls så roligt innan jag kommer
dit men det blir nästan alltid väldigt bra sedan.
Jag är ju i den där extremt tråkigt osociala fasen
där det enda handlar om att få spendera tid med kärleken.
Jag försöker ändå ta mig i kragen och göra lite annat.
Igår var jag och repade med C´s pappa och farbror 
för att vi ska spela på lillasyster T´s bröllop. 
Det gick bra och vi behövde inte hålla på så länge,
men det var i alla fall himla kul.
Efter jobbet var jag hemma hos Peter och spelade lite nya låtar där.
Det var också väldigt roligt och det kan bli så bra tror jag.
Idag ska jag till Vänersborg och repa med gossarna där.
Det blev plötsligt mycket musik av olika slag.

Vi har fortfarande inte lyckats sova ordentligt
så både jag och Y är ständigt trötta men jag mår så
vansinnigt underbart men kanske tråkigt bra.

Knepigt kort helg.
Jag har inte hunnit med riktigt.

Sovrummet i Munkedal har blivit fantastiskt fint.
Vi tillbringade 7 timmar på ikea igår och
sedan ett antal timmar för att få upp allting
men nu är det så gott som klart.

Just nu har jag huvudvärk.
Antagligen på grund av vätskebrist.
Det har blivit på tok för mycket kaffe under dagen.
Kommer väl att fullkomligt slå ut sömnbehovet också.
Jag har ingen lust att jobba imorgon.
Vill ha fint väder och värme.
Tja, fint väder och snö i fjällen nästa vecka kan också gå bra.

Lilla skruttan Edie å jag har haft det så mysigt. Mamma Kim fick se sin dotter uppvisa sin allra charmigaste sida som den perfekta värdinnan.

Vi har tydligen slutat sova.
Inte bra!
Men dygnet verkar vara för kort för
att vi ska få gjort och sagt det vi vill
till varandra under en dag.
Man ska ju hinna så mycket.
Jobba, laga mat, äta, måla och prata.
Tiden bara går och plötsligt är det
långt över rimlig tid för läggdags.
Har vi sovit fyra timmar i natt så
är jag nästan förvånad.
Det lutar mer åt tre.
Jag ska åka till Uppsala i morgon
bitti och stanna till på fredag.
Det är nog lika bra så vi får återhämta oss lite.

Åååhh vad trött jag är!
Jag gick och la mig i tid.
Jag somnade snabbt och sov gott hela
natten och ändå är jag helt slut idag.
Jag måste nog ha en kopp kaffe nu.

Mitt dåliga humör i förra veckan var naturligtvis PMS.
Självklart! Nu är jag glad igen :) och kär.
Idag ska vi måla taket i Y:s sovrum.
Det kommer att bli så fint.

...befinner mig i en humörssvacka.
Igår var jag mest arg och sur.
Jag skällde på allt som befann sig i närheten.
Datorn gjorde inte som jag sa och fick en
rad utskällningar, medtrafikanter körde bedrövligt
dåligt och orsakade mig starka utageranden.
Idag känner jag också att jag lider lite brist på tålamod.
Det luktade surt av ärtsoppa i trappan och
även i korridoren mot kontoret.
Jag störde mig genast på det.
Nu stör jag mig lätt på korkade människor
och Hanna på morgonpasset kanske jättecharmig och
rolig men jävlar vad dum hon är ibland.
Hon skulle hålla andan så länge hon kunde och istället
för att dra in luft så blåste hon ut all sin innan hon startade.
Allvarligt!?

Utan frukost i magen sitter jag på kontoret och längtar.
Jag längtar Y och kaffe.
Jag har varit på provtagning på Previa.
En kvinna stack mig i fingret och i armen
och tappade mig på en del av mitt blod.
Mina arbetsgivare tycker att vi är värda en
stor hälsoundersökning som de kallar friskprofil.
Det är jättebra, men jag har så svårt för folk som sticker mig med nålar.
Jag var faktiskt ganska obehaglig till mods i går kväll.
Previa är ett typiskt ställe där det arbetar sköterskor som
är darriga på handen och gräver runt i armen för att få fatt i en åder
bara för att de så sällan får möjlighet att ta några blodprov.
I min värld av bestämda förutfattade åsikter i alla fall.
Det visade sig att sköterskan på Previa som stack i mig
var fantastiskt lugn och pricksäker.
Det är skönt att det är klart och vi kan gå vidare med konditionstester och
sånt men jag känner mig så klart lite löjlig för att jag ojade mig så igår,
vuxna människa.

Fast inte en sån där då allt går snett utan
en sån där underbart härlig dag
när jag kommer på mig själv att
jag sitter och ler helt utan anledning.
Det är kallt ute men solen är jävligt på
så det blir varmt och gôtt i labbet.

Helgen har varit fullspäckad.
Vi har knappt varit hemma.
Det har varit jätteroligt,
men så fort jag kommer innanför
dörren så blir jag rastlös.
Det kan väl hänga ihop med det usla
TV-utbudet kvällen har att erbjuda,
men vad sjutton...

Vi var i Hunnebo i lördags
som en liten utflykt i det fina vädret.
Jag skulle passa på att lokalisera båten i all snö för
att kunna sätta på ett nytt märke av något slag.
Båten var borta, eller ja, i alla fall inte
på vår båtplats där den borde vara.
Dessutom har hela bryggan till sjöboden rasat.
Isen har tagit pelarna på ytterkanten till bryggan
så den sluttar oroväckande och frågan
är vad som händer när isen släpper taget.
Vad som än händer så kommer det att krävas omfattande
reparationer så jag antar att sommarens aktiviteter är planerade.
Utflykten var ju trevlig även om upptäckterna var mindre angenäma.
Bellas pizza var i alla fall lika god som vanligt.

Jag har en bra dag.
Idag älskar jag mitt liv.
Jag och Y hade en tuff konversation igår
som gav mig insikter om mig själv.
Jag har nog inte riktigt insett konsekvenserna av mitt sätt att diskutera.
Jag argumenterar inte alltid utifrån vad jag själv tycker
utan lägger fram olika sätt att se på saken för att den
andra personen kanske ska ompröva sina gamla åsikter.
Det kan skapa missförstånd...
Det gick bra tillslut men jag lyckades reta upp Y ganska bra.
Vi har nog lite olika synsätt.
Målsättningen delar vi men däremot inte vägen att nå dit.
Det är spännande och lite knepigt.
Eftersom detta gälde grundläggande principer om hur man
ska leva och verka i samhället så är det känsligt att tycka olika
och kan vara väldigt upprörande när man inte tycks
övertyga den andra om hur bra just mitt sätt är.
Jag är inte orolig men jag inser att jag får 
vara med på att inte bli förstådd med en gång. 

Nu hakar jag mig på saker att säga.
Jag vill tala om för Y hur jag verkligen känner och
så får jag för mig att det kommer att låta fånigt.
Nu har orden stockat sig i halsen på
mig och jag får inte ut någonting.
Det släpper nog om jag bara får öppnat upp.
Aldrig hade jag väl trott att jag skulle ha utvecklat
så många hang ups på de senaste åren.

Jag gillar att leva.
Jag vill få ut så mycket som möjligt av min tid.
Det betyder ofta att jag inte sover.
Nu borde jag gå och lägga mig så
jag är pigg och kry i morgon,
men jag vill inte.
Jag längtar och saknar.
Jag har haft en trevlig kväll
med god musik och trevliga vänner runt omkring.
Det blir ju inte så mycket samtal en sån här kväll
eftersom det är fullt upp med musiklyssningen,
men bara att befinna sig i en samling med fina
människor som man tycker om är så härligt.
Jag känner hur full av upplevelser och känslor
jag är och det känns så bra.
Jag gillar mitt liv! 

Igår var jag och Simon och fikade med Y och hans barn.
Vi möttes på Torp och tog plats på fiket. 
Tjejerna var jätteblyga först,
men stora var modig och pratade ändå.
Lilla tog en liten stund att få igång.
Sen var det utförliga beskrivningar av vattenpalatsets
alla roligheter, sugrörsraketer och en massa fniss åt
allt och kanske speciellt åt Simons kommentarer.
Hur söta som helst!!!
Stora hade i alla fall tyckt att det skulle vara roligt att få
träffa oss igen och det är ju väldig bra eftersom barnen
är grundläggande i både mitt och Y:s liv.
Tänk om det inte hade fungerat...
Läskig tanke!

Solen skiner in genom persiennerna
och träffar mig i ansiktet.
Det är så skönt.

Jag och Simon ska åka med Y och barnen
och Y:s syster med familj till Norska fjällen.
Vi åker på påsklovet.
Jag hoppas att vi kan få lite sånt här väder då.
Det kommer att bli så mysigt.

Idag har jag varit nästan helt ledig.
Jag har varit runt och gjort viktiga ärenden istället.
Jag har varit hos en mycket duktig kvinna som har hjälpt
mig att se till att jag inte ger simon något mer syskon.
Jag har varit på arbetsförmedlingen för att skriva in mig
eftersom jag gick ner på 75% arbetstid idag igen.
Jag har för tillfället inget extrajobb som fyller upp de sista 25%
och då tänkte jag att jag faktiskt kan stämpla upp till fulltid.
De vill ha en massa gamla papper för att verifiera mitt CV,
så jag fick gå hem och rensa min "viktigapapperpärm".
Där fanns det massvis med gamla intyg på nästan alla anställningar jag har haft.
Nu har jag varit och skannat in allting och skrivit
ut det så att jag kan göra dem lite glada nästa gång.
Jag känner mig riktigt nöjd med mig själv.