ordbrist

Jag är trött!
Jag vet inte riktigt om det är för mycket,
men jag känner starkt att vissa saker orkar jag bara inte.
Det sätter sig konstigt nog på talet.
Jag blir tyst och känner inte att något jag tänker är värt att säga.
Konstig reaktion tänker jag.
Vissa saker kan ibland kännas värda,
men tar alldeles för mycket kraft för att uttala högt.
Jag älskar Y. Han tittar lite bekymrat på mig och frågar
"Ska jag klappa lite på dig" och det är ju precis vad jag behöver.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0