Någon

Under kvällen har de egoexistentiella tankarna frodats.
Vilken är min roll i livet?
Har jag någon betydelse?
Kommer jag att lämna avtryck?
Varför i helvete är det så viktigt för alla människor idag att lämna avtryck...att vara någon?
När är man någon?
Vad strävar jag efter?
Kan jag inte bara skita i att sträva och bara vara?
Eller...det är kanske det jag gör...bara är?

Jag hamnade i någon form av identitetskris i femtonårsåldern och där är jag kvar.
Jag undrar fortfarande vad folk tycker om mig.
Även om det nog inte spelar någon roll för mig i slutändan så
känns det ändå intressant att få veta vem jag är för dom.
Varför är det så?
Är det andra som gör mig till vad jag är?
Nej, så klart inte säger man då.
Men...om jag har en bild och alla andra en annan...vem är jag då egentligen?
Kan alla andra ha fel?
Det är nog inte så att jag tycker en sak och alla andra en annan,
men jag kommer nog aldrig sluta fundera på hur jag uppfattas.

Kommentarer
Postat av: v

klart alla människor vill bli bekräftade på ett eller annat sätt. en del hela vägen in, på djupet (som du och jag) andra vill bli bekräftade i yrkesrollen eller för det som är mest synbart...



Och du; love you!



Puss!

2008-08-27 @ 23:52:29
URL: http://vick2ria.blogg.se/
Postat av: Annah

Ja inte vet jag..men ja tycker iaf du e toppen gumman....

Sen vägrar ja tro att alla andras syn på en är den rätta..då folk ofta säger att jag verkar som den lugnaste mest sansade de känner?!?

ha ha ha..låter la som mig?

kram på dig vännen!

2008-08-28 @ 17:00:08
Postat av: Åsa

Jag har en ganska dålig självbild och när vi hade en fest för ca 1 år sedan hamnade några i köket och pratade. Jag (lite på lyset) berättade att jag typ gått in i väggen och mådde piss och blicken som jag fick av de som jag pratade med blev som en väckarklocka. INGEN hade märkt hur jag mått. Hur piss och nere jag varit. Men du som alltid är så glad och rolig. När hände det här? Jag svarade att jag nog alltid varit lite mörk i själen och fortfarande är. Men de hade en HELT ANNAN bild av mig. Jag var glad, rolig, frammåt, idéspruta, duktig, modig, intelligent och allt var bara positivt. Så de såg mig som en annan person än vad jag kände mig. Så jag bestämde att jag är bra som jag är - även om jag har jobbigt med mig själv ibland. Jag duger lixom. Jag är inte så tokig ändå. Och jag behöver inte "vara" någon. Jag är Åsa. Och de får ta mig som jag är.

Take it or leave it.



Klart du är BÄST!



//Åsa



2008-08-28 @ 20:29:45
URL: http://javafaan.blogspot.com
Postat av: malin

Tack för era fina ord och jag inser att jag inte är den enda med dessa funderingar.

kram

2008-08-29 @ 11:10:52
URL: http://mallanp.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0