MallanP

Satt just och läste lite på Marcus Birros blogg.
Ett av de senare inläggen hade titeln "Vi väntar barn".
Å, vad roligt för dem tänkte jag, eftersom de fått två sena
missfall tidigare är det samtidigt lite läskigt.
Jag läste igenom inlägget och kollade kommentarerna.
Nittionio stycken !!
Jag skummade igenom samtliga 99 kommentarerna och
med tårar i ögonen förundrades jag över alla vackra människor.
Människor fulla av medlidande för en okänd person.
Det dryper av sann glädje och ömhet i samtliga lyckönskningar
och det känns betryggande i värld jag uppfattar som ganska hård
och många gånger alldeles för egoistisk.