ett år till...

Jag hade en mycket trevlig dag igår,
men den gick väldigt fort.
Först dök systern och Danny upp och
D:s mamma och pappa var också med.
Vi åt lite uppe hos modern. 
Fina kusin Emma, farbror Lars, farmor, pappa och Lena kom senare.
Vi är en väldigt högljud familj där man inte ser det som ohyfsat att
prata i munnen på någon annan. Det är helt enkelt så man konverserar.
Det kan vara väldigt besvärande att hamna på ett kalas hos familjen Persson
om man tycker att det är viktigt att man pratar en i taget.
Vill du ha ordet så får du helt enkelt ta det. Ingen idé att vänta på att någon
ska bjuda in dig i samtalet och fråga vad du tycker.
Det kan gå hur som helst. Ibland går det jättebra men några gånger har folk stormat ut i vrede.
Alla tycker nämligen också att de har rätt och att den som
inte förstår det antagligen inte är riktigt som han ska.
I går avlöpte hela kalaset fint med bara lite små irritationsmoment,
men på det stora hela måste jag säga att vi var ganska duktiga allihop.
Man blir trött kan jag lova.

Cathrine, Karin med barn, Claes och Sara anslöt till kvällen.
Vi grillade, drack vin och pratade.
Engelska.
I och med att Lynn och Dave (D:s mor och far) var med så försökte
vi föra samtliga samtal på engelska så att de inte skulle känna sig utanför.
Vi i familjen är så vana med det, men jag insåg att det inte är så ofta som
andra befinner sig i den situationen att man umgås på engelska,
eftersom samtalen inte var riktigt lika fylliga som de brukar.
Men det är ju en vanesak så klart.
Vi satt ute fram till elva så det var ju hyfsat väder även
om vi fick ta hjälp av ett par filtar för att ha det riktigt bra.
Jag tyckte att det var en härlig kväll !
Tack så mycket allihop!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0