höst
Jag har lite svårt att anpassa mig till hösten.
Ena stunden vill jag bara gråta och tycker att ingenting är roligt,
andra gånger myser jag till det och tänder ljus och njuter av regnets smatter mot rutan.
Humöret är också mer oberäkneligt än vanligt.
Jag känner att jag retar mig på det själv.
Nagelbanden slits och trots att det gör ont är jag där och river.
Jag är jättetrött, så där själsligt och orkar inte resa mig ur soffan,
men samtidigt så är jag så rastlös så att jag går mig själv på nerverna.
Just nu är det ganska bra,
men vi får väl se hur dagen artar sig.
Ena stunden vill jag bara gråta och tycker att ingenting är roligt,
andra gånger myser jag till det och tänder ljus och njuter av regnets smatter mot rutan.
Humöret är också mer oberäkneligt än vanligt.
Jag känner att jag retar mig på det själv.
Nagelbanden slits och trots att det gör ont är jag där och river.
Jag är jättetrött, så där själsligt och orkar inte resa mig ur soffan,
men samtidigt så är jag så rastlös så att jag går mig själv på nerverna.
Just nu är det ganska bra,
men vi får väl se hur dagen artar sig.
Kommentarer
Postat av: Annah
Då är vi två gumman...vill böla tjo va d e här..
Postat av: Annelie
Det verkar vara smittsamt, det där höstdeppet.
Trackback