...

Nu är det lite tungt i kroppen.
Mungiporna är tunga, ögonlocken likaså.
Det finns en viss tyngd i bröstet och
dessutom är allting smutsgrått.
Röran på mitt skrivbord speglar
ganska bra det stökiga i mina känslor.
Jag har allt jag vill ha i livet men
ändå så är det så grått, tungt och ostädat.
Jag tycker att det är lite konstigt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0