språkförbistringar

Nu sitter vi på rummet efter en underbar dag vid stranden.
Jag skriver på Olivias dator nu.
Det är lite lättare.

Vi råkar ut för fantastiska språkförbistringar hela tiden.
Engelska språket är nämligen ingenting man har velat lära den portugisiska befolkningen.
Idag skulle vi beställa strips, eller här, batatas fritas, på en resturang vid stranden.
Nja, det går nog inte menade servitören.
Han plockade fram två små påsar chips och tyckte att vi kunde köpa det istället.
Han försökte förklara något obegripligt, så jag frågade igen...
Batatas fritas...no? och såg lite ledsen ut.
Han frågade kocken som stod intill och stekte kött.
Kocken svarade något och sen blev det tyst...
Ingen sa någonting.
Vi försökte få kontakt.
Ingen av servitörerna ville ens titta åt vårt håll.
Tillslut hojtade ett par servitriser bakom oss till männen att..., tja va fan vet jag...
Det tog fart i alla fall.
Vi sa trez och visade tre fingrar för säkerhets skull, men gubbarna sa "no no, duas" (eller hur det nu stavas).
Vi kunde få strips, inte tre men iallafall två(?).
 
Vi ville beställa öl också, men då var det för fan nog...
en av servitriserna kom och tog min kopp capuccino och gick iväg med raska steg, medan hon sa "vamos vamos".
Ja ja, det var bara att gå med.
Till slut fick vi allt vi hade beställt, ja förutom att vi inte fick tre strips utan bara två.

Vi gick och övade lite på fraser på vägen tillbaka till Beira mar.
När vi kom in sa Simon "Olà" till husfrun.
Hon blev så lycklig över Simons språkkunskaper så han fick puss på kinden.

Nu dricker vi vin.
Imorgon ska vi surfa.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0