MallanP

Alla veckans arbetstimmar är slut.
Resten av dagen kan jag göra vad jag vill.
Härligt.
Jag har drabbats av rensningslustan.
Den är inte så vanlig i och med att det innäbär en del städning,
så jag måste ta det varsamt och göra mina projekt små
så att jag inte tröttnar innan jag är klar.
I går kväll rensade jag ur klädkammaren och fick ihop
4 påsar med kläder till bortskänkning.
Nästa projekt är att samla ihop gammalt elektroniskt
skräp som ska köras till tippen.
När det är klart så ska jag sätta igång med lite uppiffning av lägenhet.
Jag ska måla på min vägg med krita hade jag tänkt.
Det ser väldigt bra ut i min fantasi, men vi får väl se hur det går i verkligheten.
Jag ska också göra en halltavla av mina gästers små alster.
De ska också få måla på min vägg.
Jag ska bara spika upp en ram först.

Under kvällen har de egoexistentiella tankarna frodats.
Vilken är min roll i livet?
Har jag någon betydelse?
Kommer jag att lämna avtryck?
Varför i helvete är det så viktigt för alla människor idag att lämna avtryck...att vara någon?
När är man någon?
Vad strävar jag efter?
Kan jag inte bara skita i att sträva och bara vara?
Eller...det är kanske det jag gör...bara är?

Jag hamnade i någon form av identitetskris i femtonårsåldern och där är jag kvar.
Jag undrar fortfarande vad folk tycker om mig.
Även om det nog inte spelar någon roll för mig i slutändan så
känns det ändå intressant att få veta vem jag är för dom.
Varför är det så?
Är det andra som gör mig till vad jag är?
Nej, så klart inte säger man då.
Men...om jag har en bild och alla andra en annan...vem är jag då egentligen?
Kan alla andra ha fel?
Det är nog inte så att jag tycker en sak och alla andra en annan,
men jag kommer nog aldrig sluta fundera på hur jag uppfattas.

Dagen startade med frukost i lugn och ro.
Telefonen avbröt mig.
Ett ovanligt tidigt samtal.
Det var en man som med en extremt bred Uppsaladialekt
förklarade att han inte kunde leverera paketet till Bastionsgatan 16
eftersom det inte finns någon sådan gata i Uppsala.
Jag svarade lite road av mannens munterhet att
det då går bra att skicka paketet till Uddevalla eftersom
det där finns en sådan gata.
Det lovade han.
Fem minuter senare och fortfarande lite tidigt,
för att var min telefon, ringde det igen.
Det var en kvinna på en skola i Lysekil som ville ge mig jobb.
Det var snällt, svarade jag, men jag har ett redan.
När frukosten var klar och barnet höll på att komma försent till skolan gav vi oss av.
Barnet kom i tid.
Jag åkte och lämnade  tillbaka en biblioteksbok i tid.
Till och med en dag före utsatt sista dag.
"Bilmecken" var nästa anhalt.
Min bil mår sådär.
Jag förklarade lite snabbt att det tjuter ibland på vänster sida fram
och så skramlar det någonstans under bilen som om någon plåt sitter löst.
Jag ombads av herr bilmeck att skriva en lista på vad jag ville att han skulle göra.
Så här löd den:

* Byte av alla vätskor.
* Kolla upp tjut
* Skrammelplåt

Han tittade på lappen och förklarade med ett leende att sådana
lappar sattes upp på väggen på kontoret för att läsas på tråkiga dagar.
Ja, vi får väl se hur det går för stackars bilen.
Det har i alla fall varit en trevlig morgon.

Jag sitter och tittar lite på min vän Kim på TV.
Vilket fantastiskt jobb hon har !!
Hon gör människor så glada att de gråter.
Hon delar ut bilar och flera hundra tusen kronor
till höger och vänster.
Det måste kännas underbart.

Jag har nyss kommit hem från Rynge i Skåne.
Vilket härligt ställe och fantastiska människor.
Barn och vuxna, alla sov inne hos festivalgeneralen.
God mat och jättekul musik av alla möjliga sorter.
Jag förälskade mig i allihop.

Jag har inte riktigt kommit in
i vardagen ännu.
Semestern är slut och det är en stor sorg.
Jag är en mycket bekväm människa
och skulle gärna ha mycket mer ledig tid.
Visserligen en mycket rastlös typ
men jag har inte några större problem att
hitta intressanta saker att göra på ledig tid.
Nu sitter jag hos P och har just repat.
Vi åker och spelar på någon liten festival i Skåne i morgon.
Bo i lada, spela, lyssna och dricka vin kan jag leva med.
....
Jag är otillfredställd i livet just nu.
Kan inte mättas.
Ingenting räcker till.
Jag vill ha lite love.
Passion.
...
Svenska akademien på stereon, vin kanske kan döva mig.

Nu sitter jag hos min syster och systers pojkvän
i deras nya lägenhet.
Den är nyrenoverad och riktigt mysig.
De har inte kommit riktigt helt i ordning, men
det är på god väg.
Jag har fått eget rum..ja i alla fall under tiden jag är på besök.
Någon annan dag blir det någon annans rum för en stund.
Jag har varit på sjön hela dagen så hela jag gungar fortfarande.
Det blir en heldag på sjön i morgon med, så om jag har otur
kommer jag att gå som ett fyllo i en hel vecka sen.
Det ska bli skönt att krypa till kojs.
Go' natt !

Jag är kär!
En förälskelse som smakar olivolja och salt
med den mjuka konsistensen av mozzarella
och doften av varmt hav, ackompanjerat
av Robbie Williams' Angel.
Jag är kär i Italien, särskilt i
Castiglione della Pescaia.



Mina fötter värker och är fortfarande fulla av blåsor
av allt vandrande, men det är ingenting som ens kommer i
närheten av att solka mina känslor.

Mina nyfunna fantastiska vänninor och jag har njutit underbara dagar.
"In Italy".....känns själen lätt.
Fantomatik Orchestra, ett 15 man starkt brassband,
förgyllde en av de härliga varmfuktiga kvällarna i Castiglione.
Vi började med Bellinis på Sax och sedan middag.
Vi fortsatte med vin i backen.
Simone och Fabrizio gjorde oss sällskap. Vi sjöng och pratade.
Kvällen/natten avslutades med vin på stranden.
Så skulle jag kunna ha det alltid..



Jag har fått hur mycket sol som helst.
Jag har ätit så god mat och
träffat så trevliga människor.
Jag vet inte hur man kan ha det bättre?

"Italienare är ett mycket vackert folk." ,
ett konstaterande som ställts flertalet gånger under veckan.
Några till som jag redovisa för är:
*Polisen kör onykter.
*Man har inte bara en efterrättsmage utan en för glass och en för Bellinis också.
*Havet är väldigt salt.



Resan i sammanfattning:
*Vanjas enorma resväska.
*Caprese med sjöar av olivolja och salt.
*Bellinis
*Svett
*Sand över allt.

..jag har datorbrist i mitt hem.
Återkommer snart igen.
Vilken dag som helst.