fågelperspektiv

I natt kunde jag flyga.
Det kunde några av mina vänner också.
Kim, Sara, och Annah var med mig. 
Vi hade dålig precision och för att överhuvudtaget kunna
hålla ihop höll vi tag i en gemensam sak.
Vi flög över världen och berättade händelser ur livet för varandra.
Kim berättade hur det hade gått till när hon hade brutit benet då hon
hade deltagit i en gymnastiklektion i något Afrikanskt land.
Sara och Annah delade sorgliga kärlekshistorier.
Jag tappade taget och flög fel, störtade över livsfarliga bergsmassiv
och blev tillslut räddad av mina kamrater.
Det var hisnande.
Gråtigt och kärleksfullt.

Kommentarer
Postat av: Sara

jag är ingen drömtyderska (heter det så???), men jag finns här alltid :) Kram!

2009-10-26 @ 21:32:49
Postat av: Sara

jag är ingen drömtyderska (heter det så???), men jag finns här alltid :) Kram!

2009-10-26 @ 21:33:15
Postat av: Sara

Ja, bra på att kommentera är jag oxå... öhhh

2009-10-26 @ 21:34:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0